Jag vet att ni är många som hatar när det är mörkt och kallt ute, och jag ska villigt erkänna att jag inte är något stort fan av ett ständigt mörker, MEN… det är ju jättemysigt att vara hemma, tända ljus, läsa bok, äta frukost på andra platser än det vanliga, måla, baka, spela familjespel, se på film och serier och åka slalom och skridskor och bara beundra allt det kristallvita omkring genom fönstret – mysa runt liksom, det är väll inte så svårt? Föresten är det någon som har vägarna förbi och som vill ha en vit kanin (en hane)?

Igår när jag var ute och gick, IGEN, alltså jag älskar att vistas ute i den kalla kylan och ta de långa vägarna till affären istället för de korta vägarna – tycker ni också att vi människor ser så söta ut med våra tunga ytterkläder, vi alla går ju runt som pingviner fast lite mer rundare och lite mer klumpigare än vanligt haha.

I vart fall, idag när jag var ute och gick så kom jag å tänka på alla rullstolsbundna människor och alla de äldre människor som generellt har svårt för å gå. Den tanken slog mig från ingenstans, och förmodligen tycker de att snön är vacker men de måste nog ha otroligt svårt för att gå ut tänker jag. Jag minns att jag såg ett kort inslag på nyheterna för ett par år sedan där en person med rullstol nämnde att man blir instängd under vintern då det är i princip omöjligt att ta sig ut från en plats till en annan genom snön och förbi den hala isen vid uppförsbackar då alla vägar inte grusas ner ordentligt.. nej asså oh, *snyft, sånna här saker gör mig mer ödmjuk.