Ett inlägg kan inte täcka ”alla” aspekter. Din partner är ingen garanterad trygghet, och din utbildning likaså. Din partner är inget kvitto på ett långvarigt äktenskap och din utbildning är inte alltid ett kvitto på din intelligens, och ett inlägg kan återigen inte täcka alla aspekter. Det går nämligen att spinna vidare och tänja på ämnet hur mycket som helst men jag valde att ta upp EN del av alla hundra andra förebyggande insatser som vi kvinnor kan ha i åtanke. Och ja, jag anser att utbildning har ett värde överlag och detta säger jag utan hänsyn till individuella situationer – det har ett värde i denna kapitalistiska demokrati, tyvärr. Och du måste egentligen ingenting. Du kan sitta hemma och lösa korsord med bebis i knät eller jobba häcken av dig i hemtjänsten, plocka blåbär ute i skogen eller göra någonting där emellan. Det kommer alltid vara helt upp till dig. Ingenting i livet är garanterat förutom döden, men innebär det då att vi ska sluta leva? Sluta drömma? Sluta tänka långsiktigt? Sluta vara realistiska och sluta skapa mål för oss själva när allt annat runtomkring INTE är en garanti? Om ditt svar är nej, så sug på den karamellen en liten stund till.

Jag valde även att hålla hemmafru-inlägget kort och jag påbörjade med kraft i språket med full medvetenhet av att skapa en revolution av diskussioner här inne. Och det fick jag. Tvåhundrasextiosju nya kvinnliga läsare och det har strömmat in en MASSA kommentarer, vissa håller med, andra inte. Vissa är glada, andra är bittra och arga, och så finns det en del kvinnor som tycker att ämnet är oerhört känsligt, och det förstår jag. Synnerligen om man själv sitter där hemma utan något EGET värdefullt bagage oberoende av någon annan. Jag förstår att det svider extra för dig. Men det är därför ämnet tas upp > för att spinna vidare på ditt tänk. För att DU ska ta bort egot och öppna upp dina vingar. Ja, jag menar inom Guds ramar, inget annat.

Sedan kommer det alltid finnas kvinnor där ute likt en taggtråd i baken som aktivt väljer att tolka motsatsen till det andra skriver. Som skiftar fokuset och feltolkar. Det kommer alltid finnas kvinnor som redan från första början har den inställningen av att misstänka, tycka illa och tro det allra sämsta om andra. «Bint Dahabi jag är för gammal för att sitta och förklara mig till andra jämt å ständigt» sa en gammal kär väninna till mig en gång i tiden. Själv är jag ung men jag har vuxit ur mina galonisar och känner inte för att ge ett svar till allt. Inte heller bryr jag mig om allt som sägs. Ibland gör tystnaden en hel del den också. Hursomhelst det är väll så livet är. Vissa är som en böld i armhålan och andra är fantastiska eldsjälar och det är precis vad som sker på bloggar så välkomna hit damer!