Norsk: Hun tvinger meg i hvert fall aldrig til å smile.

VECKANS FRÅGA.

Vad är vänskap för dig? Och när är det dags att släppa en vänskap? – Hmm.. det beror på vilken typ av vänskap vi talar om. Det finns väll olika nyanser av vänskap tänker jag – den ytliga vänskapsrelationen, den djupa one-and-only vänskapsrelationen eller den dära «bara vänner» sektionen? Du ser. Det här är min allra första Q&A och jag har redan börjat att göra det krångligt för mig själv haha. Men det beror väll på vad för vänskap det handlar om, eller??

Det jag tänker allra mesta på i samband med vänskap är i alla fall acceptans, bekvämlighet och att det en ömsesidig relation. Någon som man trivs sjukt bra med. Någon som accepterar och ser dig för den du verkligen är. Du ska känna att du kan vara dig själv EFTERSOM PERSONEN BÖR ÄLSKA JUST DEN VERSIONEN AV DIG. Därför har du heller ingen anledning till att dölja ditt sanna jag i den vänskapsrelationen. Personen som är din vän bör lyssna på det du har å berätta (eller det du har å gnälla över för den delen också) vid livets vändningar. Du ska liksom inte behöva ångra det du just berättat eftersom du är med någon som respekterar din resa och som håller dina hemligheter. Den vännen känner av din energi och frågar dig genuint vad du känner eftersom hon är autentiskt närvarande. Och för att den relationen ska hamna under kategorin «sann och balanserad vänskap» så tycker jag att allt detta ska vara ömsesidigt. Det ska liksom inte bara komma från ett håll. Den ena ska inte behöva springa svansen på den andra!

Jag kom att tänka på min bästa vän. Vi ses absolut inte ofta nuförtiden. Hon reser mestadels runt i världen och jag lever livet precis som Snövit med natur och djur haha, fast utan någon elak häxa och något dödligt äpple. Och trots att vi inte ses varje dag så finns vi liksom alltid där för varandra ifall något skulle ske. Och jag tycker att det är så vackert att bry sig om någon så djupt med hela ens själ som om att personen är en del av dig också. Du gläds för hennes skull och hela din kropp piper och rycker till av lycka när något underbart inträffar henne som om det handlar om dig. Och hela du går i bitar när något förfärligt inträffar henne eller när hon går igenom en period av storm och åska. Fatta hur äkta en sådan relation är.

Så vad är vänskap för mig? Som sagt, det beror på vilken grad av vänskap vi talar om men oavsett så är det med någon som bryr sig om dig och som lyssnar på det du har att säga och som hjälper dig att läka även om det bara handlar om att hon är där för dig utan att säga något tröstande. Hennes tystnad och närhet betyder så mycket eftersom hon är där på riktigt. Och ni kanske inte ses varje dag eller talar på flera dagar, t.om veckor, men ni vet innerst inne att era själar hör ihop så ni glömmer aldrig varandra även när livet kommer emellan. Ni skiljs aldrig åt.

Och vad gäller din sista frågan. Den relationen släpper man ifall man blir dåligt/illa behandlad och djupt sårad. När det skaver riktigt mycket och när den relationen ej känns ömsesidig. Kort sagt. Ifall den relationen känns som en mödosam plåga så har jag ett råd att ge dig. Andas, andas igen och säg «finito» och gå din väg.