Jag loggar ut en stund från instagram men blir nervös varje gång jag loggar in. Ytterligare familjer har utplånats av Israel. Dödssiffrorna stiger men svenska media väljer istället att tala om ”brist på julskinkan” med större rubriker när det pågår en humaitär katastrof och avhumanisering av palestinier. Jag likt många andra i världen är så frustrerade över det som sker och det är, återigen, inte ens synd om oss. Men det är så otroligt påfrestande att se de människor som besitter makten skifta fokuset till något irrelevant. De är så dryga och obarmhärtiga. Ni vet mycket väl vilka de är, men låt er inte tystas. Använd era plattformar till att få er röst hörd. Tala med kollegorna på jobbet och med era barn. Våga stå upp för det som är fel utan att hamna i slagsmål eller bråk.

Damer, ifall den här tiden inte får oss att recitera och fördjupa oss i Guds tal så vet jag inte heller vilka vi är.. det spelar egentligen ingen roll vilka vi var innan allt det här utan det handlar om vad vi gör just nu. Det som betyder något är hur vi väljer att hantera situationen och vad vi själva väljer att basera våra livsval på. Du ska inte sluta leva eller sluta äta eller säga upp dig från ditt arbete. Du har en skyldighet gentemot din kropp och hälsa, gentemot dina föräldrar och barn bland annat. Men vi får aldrig glömma livets mening och våra dagliga välsignelser. Och vi får aldrig någonsin glömma att det åligger oss att hjälpa varandra i tider av svårigheter.

Jag vet att min blogg inte når ut till alla kvinnor i Sverige men om jag kan påverka en och annan själ här inne så är jag nöjd.