Damer ni vet hur det är, man gifter sig, skaffar ungar och så tappar man liksom kontakten med alla sina singelkompisar, man har inte så mycket gemensamt längre. «Binti det är en del av livet» brukar min far säga, och jag tycker att han har fullständigt helt rätt, föräldrar har liksom alltid rätt. Jag tänker på tiderna då jag var ung och dum, och tänkte att mina föräldrar var ute och cyklade på en gammal höghjuling i sina tankesätt, men nu, flera år senare inser jag hur fel JAG hade. Vi som är unga försöker, och misslyckas, och vår värld faller samman, den brinner ner och förvandlas till aska. Med det sagt: lyssna på de äldre. I vart fall till en stor del.

Det jag älskar med mitt liv just nu, är snön, alltså från skala ett till tio, hur mys och vackert är inte den stora mängden snön ute? Redan på kvällen (dagen före det snöade så mycket) planerade jag att vakna tidigt på morgonen för att vara den första människan på vår gata som går ut dagen efter att snön lagt sig, bara för att jag ska vara den första människan som skapa en och en annan stig med egna ben. Jag vet, lite barnsligt men det är så kul, om man har bra underställ och trevliga vinterkängor.