• 30 januari 2026 07:03

    1. HÄR / 2. HÄR / 3. HÄR / 4. HÄR

    KÉRASTASE is the new bling and cleangirl thing. Wow! NU begriper jag varför märket är så strutsigt dyrt – för att det faktiskt är så löjligt bra. Måste dock erkänna att jag köpte alla dessa produkter under Black Friday och därmed besparat en hel del pengar. Ville dock använda produkterna ordentligt innan jag tipsar de vidare. Oui, Bint Dahabi är lojal till sista droppen. Först nu känns det rimligt att rekommendera dem till er. Nummer tre och fyra har jag använt tidigare, och jag har två flaskor av vardera. Det säger en del: de är så bra!

    Min duschrutin ser alltså ut följande: Använder schampo i hårbotten (INTE topparna), sköljer ur. Därefter applicerar jag conditioner i hela håret, även i topparna, och låter det verka i cirka 10–15 minuter med en hårklämma innan jag sköljer av. Under tiden skrubbar jag kroppen och tar bort all död hud med min tunisiska kese (hammamskrubb). När jag klivit ur duschen, ren som en lärka, lufttorkar jag håret med hjälp av min handduk. Därefter applicerar jag nummer tre (Redkens leave-in grejsimojs) och avslutar med nummer fyra (Kérastase-serumet).

  • 27 januari 2026 13:06

    Min mormors badrum har alltid haft en annorlunda doft. Typ Levander fast ändå inte. Klorin vet jag helt klart att det är. Alla tunisier skrubbar sina badrum med klorin, eller jeffel, som vi säger det. Men i mormors badrum är det inte bara klorin jag andas in, det är leran.

    Rasul (eller Rhassoul) är en lera av vulkaniskt ursprung som traditionellt används mycket i Tunisien och Marocko (synnerligt ifall ni besöker hammam). Leran går att appliceras på både hår och hud och har stora fördelar. Leran är helt naturlig och är fri från kemikalier. Porer renas. Leran kan hjälpa mot acne eller oren hud. Tar bort döda hudceller. Och gör håret mjukt och glansigt.

    Gör så här:

    1. Blanda leran med lite vatten, äppelcidervinäger, 1–2 droppar lavendel, rosmarin, rosvatten eller andra oljor.
    2. Leran ska få en krämig smet (se bild ovan).
    3. Applicera på ansikte, kropp och fuktigt hår – i hårbotten och över längderna.
    4. Låt verka i 5–15 minuter.
    5. Skölj av noga.

  • 21 januari 2026 15:50

    Vid förkylning och halsont.

    Gör så här: Skär rödlök, ingefära och lime i runda bitar. Häll vatten i en kittel eller i en mindre kastrull. Lägg i två kanelstänger tillsammans med rödlöken, ingefäran och limen. Låt koka på svag värme i 10-15 minuter. Sila och häll upp den varma drycken i din tekopp. Vid halsont kan du tillsätta en halstablett i teet. Detta är bra för kalla dagar, trötta kroppar och envisa förkylningar. Testa!

  • 20 januari 2026 11:18

    POV: i vår lilla byn i Tunisien.

    Mitt beslut av att ta avstånd och acceptera att jag inte behöver vara alla till lags känns oerhört befriande. Jag besparar mig själv så mycket. Känner mig lite lätt offline så där, och det är så skönt. Ja, jag är en social människa, men jag har ett STORT behov av egentid. Och jag trivs väldigt bra i mitt egna sällskap, vilket jag märker framförallt nu när det inte är så mycket människor runtomkring. I Sousse var det mer liv och jag var i princip alltid på språng. Här i byn är det annorlunda. Mer avskilt. Isolerat från omvärlden.

    Det är lite som att komma hem när vi kör in på sanden in till vår by. Magen vänder sig i dubbla kullerbyttor av nervositet. Det är helt magiskt här nere. Två dagar i veckan sover jag hos min mormor, resterande hos min farmor. Min moster är gift och bor i storstaden, och mina morbröder likaså – de bor i Sousse precis bredvid varandra. Vägg mot vägg. Alla mina farbröder är gifta och nästan alla mina fastrar. Allt är detsamma som när jag var barn, men ändå inte. Hus har byggts upp. Numera har alla en egen vattenbrunn, och bilar. Förut var det åsna och kärra som gällde om man inte orkade gå långa sträckor till marknaden.

    Olivträden har blivit gigantiska. Vissa är över hundra år gamla. Det är mina farfäder som har planterat de. De såg till att träden fick ordentligt med vatten för att kunna växa sig starka och ståtliga. Dessvärre regnar det knappt i vår by – därför är det ett viktigt jobb att sköta om sina olivträd. Min far äger flertals olivträd som han har ärvt, min mor likaså. Det tar dagar att skörda ett enda olivträd, haha snacka om ett hårt träningspass. Olivbladen använder vi till te och ger till våra boskapsdjur. Oliverna pressar vi till olja eller äter till middag. Allt tas tillvara. Och vet ni vad det bästa är? Det är hundra procent ekologiskt utan en gnutta besprutningsmedel. Precis så som mina farfäder gjort och velat.