Denna blogg riktar sig enbart till kvinnor som målgrupp.

Den här författaren Helena von Zweigbergk är relativt ny för mig. Jag har inte läst hennes tidigare böcker, utan «Totalskada» är den första boken jag läser av henne. Ni får skratta om ni så vill men jag köpte boken ENBART på grund av omslaget – helt ovetande om vad den egentligen handlar om, haha.

Nu när jag läst boken vet jag att den handlar om äktenskapliga dispyter – men trots detta är det ingen kärleksroman. Jag skulle i vart fall inte klassa boken som en kärleksroman. Fokuset ligger snarare i familjerelationer och i huvudpersonens känsloläge. Och för första gången på väldigt länge läste jag en bok där huvudpersonen är en äldre dam på femtio plus år! Det är inte varje dag jag läser en sådan bok, och det fick mig å tänka på vad som döljer sig i huvudet på en äldre dam. Boken handlar i alla fall om paret Agneta och Xavier (han är ursprungligen från Argentina), och han har ett barn från tidigare fru, och frun finns inte längre vid liv. Dottern heter Maria. Agneta och Xaviers liv verkar vara rätt så lugnt tills deras liv kort därpå vänds upp och ner (bokstavligen) av en katastrof orsakad av Agneta själv. Avståndet som byggs mellan henne och Xavier blir allt mer och mer… och mer än så säger jag icke – läs boken själv!

2 av 5

Vissa delar blir lite långtråkiga för min smak.

Denna blogg riktar sig enbart till kvinnor som målgrupp.

Det gör ont att se hur själviskheten tagit över den här generationen. Äktenskap betyder inte längre något för många. Fler män och kvinnor väljer att INTE gifta sig. Lojalitet är en bristvara och nu vill man inte ens skaffa några ungar. Allt handlar bara om jag, mig och mitt. Vi har glömt bort vad det innebär att offra våra kroppar för att bära liv. Vi har även glömt bort vad det innebär att offra på andra vis också: att acceptera det faktum att våra föräldrar inte alltid känner sig trygga när vi går emot deras vilja i frågor om tradition, etnicitet, olika framtidsval, val av partner mm, fastän det finns flera rätta val än ett.

Vi har glömt bort vad det innebär att kämpa tillsammans, att bygga något större än oss själva och vårt ego. Vi har glömt bort vår svärfamilj, och att vara den givande handen i våra relationer och inte bara vara den som kräver från andra. Nej asså fy vad feminismen SKADAR kvinnor OCH män. I jakten på egen frihet… och det sjuka är att vi är en generation som har all information. Våra äldre lever fortfarande kvar och de bär på visdomsord, och de försöker att nöta in oss lite vett i skallen, men vi vänder dem arslet utan någon som helst vägledning och sen skiter allt sig. Fy.

Denna blogg riktar sig enbart till kvinnor som målgrupp.

Det är ok om du inte hann med allt du planerat idag. Det är ok om du känner att du halkar efter – kom ihåg att alla inte springer samma lopp. Vi har olika starter, olika arbetsbelastningar, olika vägar och olika mål. Du halkar inte efter, du är på din egen unika väg.

Det är ok. Du överlevde dagen, och det är det viktigaste. Det kommer en ny dag och du kan försöka igen. Fortsätt bara ta det stegvis så kommer allt att ordna sig.

Denna blogg riktar sig enbart till kvinnor som målgrupp.